Den va 100 procent befogad den där rädslan som vi tryckte på om.. Den där oron som fanns i magen när vi skulle gå och lägga oss på natten på jobb. Nej vi överdrev inte ...Vi va bara medvetna om att det skulle hända , men frågan va när.. Det va planerat och de visste vi om.. Varje gång vi gick ifrån alla dessa möten , med en klump i magen och en frustation. Det hände saker , som gjorde att vi stod på oss men ändå lyssnade inte rätt person på oss. Det spelade ingen roll vilken utb vi hade eller hur långt det fick gå, för det va över gränsen många gånger och tillslut hände de, som vi så många gånger varnat om. Om dom ändå hade tagit våra signaler på allvar och känt av de vi faktisk såg och förstod. Jag ryser i hela kroppen av att få veta ... men tyvärr visste jag för länge sedan . Jag kunde läsa av dig mer än du anade , och jag är inte stolt över att jag visste men jag gjorde allt jag kunde för att få rätt personer att förstår , tyvärr förstod dom försent. Tack gode Gud att det trots allt ändå gick bra med utgången på vad som faktiskt kunde slutat i en större fara och än vad det gjorde .


Stå på er om något är fel och be aldrig om ursäkt för att någon tycker att du överdriver . Skriv ner det där som du uppmärksammar och va inte tyst på möten .

Va rädda om er ~Miee